AHA! Han var slayer-fans! Därför slaktade han barnen på dagiset!

Moralpanik, ett ord som både har missbrukats och glömts bort genom tiderna. Jag råkar dock veta av stensäkra källor att inte alla i vårt avlånga land vet vad ordet innebär, så det tänker jag med den här krönikan berätta. Jag ska berätta för er om hur Sveriges regering genom åren har försvarat moder Svea från otrevligheter, hur man har ställt band inför rätta eftersom bandens musik enligt vissa har haft förödande påverkan på ungdomar och varför vissa människor tycker att hårdrock är den hemskaste och värsta musiken i världen.
Vi börjar med ordet ”moralpanik”. Som hårdrockare har jag genom åren lärt mig vad det betyder, men för er som inte vet ska jag förklara nu.
Ordet ”moralpanik” såg solens ljus första gången 1972 då en sociolog i England letade efter ett begrepp som han kunde använda för att beskriva reaktionerna som hade följt av de nya ungdomsmodena punk och rock. Fenomenet i sig är däremot betydligt äldre, t.ex. 1938 när Astrid Kindstrand var första kvinna att läsa nyheter i Sveriges Radio och sedan fick utstå en våg av protester som ledde till att hon tvingades säga upp sig. Eller ännu tidigare när dansbanden just hade drabbat Sverige och landet var fullt av föräldrar som gick runt och klagade över hur absolut hemskt det var att deras ungdomar gick ut och dansade om kvällarna och sedan kanske drack en öl vid sidan av dansgolvet!
Alltså, moralpanik handlar mest om en skräck inför det okända och hur man i panik försöker försvara sig mot det. Som ni nog förstår så har hårdrocken, som för många är något helt okänt, fått ta emot många smällar från detta.

Så vad är det som har gjort att hårdrocken har blivit så pass utsatt? Är det så att det startar kräkreflexer på folk när de känner ett skönt gung mellan trummor och bas? Eller är det den distade gitarren ovanpå det hela som gör hårdrocken totalt outhärdlig? Troligen ingen av de två, utan det är nog bara så att folk är helt säkra på att hårdrocken är livsfarlig och tillslut kommer leda till Jordens undergång. Det är klart att med texter om våld, sex, alkohol och droger är det alltid någon som tror att det påverkar folk illa, men kan det verkligen vara så att människor blir våldsamma av något som de har hört en sångare skrika ut i en låt? I de flesta fall är ju faktiskt texten i princip ohörlig. Men som sagt, lägger man ett lupp-öga över låttexten så är bandet säkert jättehemsk för vem som än lyssnar. Det har till och med gått så långt att rockstjärnor som Frank Zappa, Twisted Sister och Dismember har blivit förhörda i domstol för att försvara sin rätt till sin musik. Till många människors lättnad har dock aldrig någon blivit dömd, och med tanke på den extrema bristen på bevis som alltid ligger i grund för det hela tycker jag inte att det så konstigt.

Något annat jag lagt märke till är hur man tidigare i världen har blåst upp det faktum om en brottsling lyssnar på hårdrock, och gjort det till anledningen till brottet. Jag menar, hur många gånger har man inte sett löpsedlar i Sverige som ”42-årig Irakier mördar 5-åring.”. Är mördaren svensk är det ingen som bryr sig, men är han invandrare är själklart det anledningen. Samma sak har det varit, och är ofta än idag, med hårdrock.
För att citera en självsäker åklagare på 80-talet:
”AHA! Han var slayer-fan! Därför slaktade han barnen på dagiset!”
Fattar ni vart min irritation ligger?

Sen kan jag ju inte säga att jag är förvånad när en morsa till en 13-åring stämmer Ozzy Osbourne när 13-åringen har tagit livet av sig efter att ha hört Ozzys låt ”Suicide Solution”. Sådana där händelser är ju helt klart en god anledning till att ogilla hårdrock och se det som en musikstil som fördärvar människor, men enligt mig är det inte artistens fel om ett fans ser en låttext lite mer seriöst än vad som kanske var menat från början. Som musiker kan jag säga att efter en livstid med hårdrock och textläsning har jag märkt att låttexter inte alltid är 100% seriösa.

För att sammanfatta det hela så kan vi väl säga att det egentligen inte finns någon anledning att använda hårdrocken som måltavla så fort det händer något mord eller liknande, men det kanske är det som är grejen. Det kanske är just ovetandet som gör folk så rädda för hårdrocken, för visst är det alltid lite skrämmande med sånt som man inte förstår. Men icke desto mindre, hårdrock påverkar inte människor illa, Ozzy är inte ute efter att tonåringar tar livet av sig, kvinnor kan visst läsa nyheter i radio och dansband förstör inte generationer! Inte enligt mig i alla fall…

Av: Hampus Grönberg